Hearts, del I

Första gången jag såg dig var jag med honom. Jag hade fått följa med till inspelningen eftersom jag inte hade något annat för mig. Det var då jag fick syn på dig. Bland alla sminköser och frisörer och all annan personal. Först tänkte jag att någon så vacker inte kunde vara det minsta trevlig. Men så vände du på huvudet och mötte min blick och mitt hjärta stannade i en millisekund för i din blick såg jag så mycket.

Solen stod som högst på himlen nu, här i Beverly Hills. Alla jag mötte hade solglasögon, många från dyra märken som jag inte ens kände till. Kvinnorna var antingen fixade i håret som om de kom direkt från frisören, eller hade håret uppsatt sådär “chict” i en slarvig knut. Männen hade alla samma rufs, oavsett om de hade kort eller längre hår.
Middagssolen lockade fram svettpärlor på överläppar och i pannor, och till och med jag kände ett behov av att söka mig till skuggan. Men medan jag kunde se många skynda in i affärer och på kaféer såg jag mig om efter ett träd, och som en välsignelse fick jag syn på en stor platán ungefär trettio meter bort. Jag gick dit och satte mig och slöt ögonen och kände tacksamhet för den något svalkande skuggan. Jag tittade mig omkring och fick plötsligt syn på en skylt vid något som såg ut som en gränd. Nyfikenheten vaknade och jag reste mig och gick fram för att se vad som stod på skylten.
“Fred’s Coffee Corner” läste jag, med en pil som pekade in i gränden. Min nyfikenhet stegrades. Det måste ha varit den gamla träskylten eller handstilen eller att det stod “corner” som lockade mig, för kaffe var jag inte särskilt förtjust i. Jag gick in i den skuggiga gränden och tittade upp mot himlen, den kändes så långt borta, men inte på något läskigt sätt. Jag kom ut på en liten innergård som badade i solsken. Det växte murgröna på husväggarna, små bord i smidesjärn och trä stod med kontrasterande gamla fåtöljer intill en av väggarna och bildade en liten uteservering. Fåtöljerna skiftade i färger från lila till grön och jag kände glädjen över att ha upptäckt detta lilla kafé. Jag sniffade i luften och doften av kaffe och nybakade kanelbullar liksom drog mig in i lokalen.

Skolbiblioteket

Det är tomt här. Tyst. Solen lyser in genom fönstren, värmande, och får mig att le samtidigt som jag nyfiket kikar på de färgglada böckerna på jakt efter en titel eller ett omslag som kan fånga mitt intresse. Kanske en bekant författare som har skrivit en ny bok?

Från resten av byggnaden hörs röster och en del skratt, utomhus åker bilar förbi med dova motorljud, men det stör inte lugnet här inne. Det luktar inget speciellt, möjligtvis doften av nytryckta eller gamla böcker om man blundar och känner efter ordentligt med ett djupt andetag.

Jag plockar åt mig en bok från hyllan med en lapp där det står ”NYTT” och ser mig omkring, ser den tomma disken med den stationära datorn, raderna av bokhyllor med böcker av olika teman. Psykologi, religion, skönlitteratur, språk. Jag håller andan och lyssnar noga för att höra om det ändå sitter någon tyst och gömmer sig vid något av borden bland bokhyllorna, men jag kan inte höra något. Går tyst och ser mig omkring för att försäkra mig om att mina öron hört rätt. Solen lyser fortfarande och reflekteras i bokryggarna, glittrar och blänker. Det sitter ingen här inne och jag väljer en stol i hörnet av två bokhyllor, tryggt skyddad av en mur av böcker.


Linkin Park

”I don't know who to trust

No surprise

(Everyone feels so far away from me)

Heavy thoughts sear through dust, and the lies

 

Trying not to break, but I'm so tired of this deceit

Everytime I try to make myself get back upon my feet

All I ever think about is this, all the tiring time between

And how tryin' to put my trust in you

(I...)

Just takes so much out of me

 

Take everything from the inside

And throw it all away

'Cause I swear, for the last time

I won't trust myself with you

 

Tension is building inside

Steadily

(Everyone feels so far away from me)

Heavy thought forcing their way, out of me

 

Trying not to break, but I'm so tired of this deceit

Everytime I try to make myself get back upon my feet

All I ever think about is this, all the tiring time between

And how tryin' to put my trust in you

(I...)

Just takes so much out of me

 

Take everything from the inside

And throw it all away

'Cause I swear, for the last time

I won't trust myself with you

 

I won't waste myself for you, you, you

Waste myself for you, you, you

 

I'll

Take everything from the inside

And throw it all away

'Cause I swear, for the last time

I won't trust myself with you

Everything from the inside

And just throw it all away

'Cause I swear, for the last time

I won't trust myself with you, you, you”