Det är nu som livet är mitt

Jag har fått en stund här på Jorden

Och min längtan har fört mig hit,

det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt,

min förtröstan långt bortom orden

Som har visat en liten bit,

av den himmel jag aldrig nått

 

Jag vill känna att jag lever

All den tid jag har

Jag ska leva som jag vill

Jag vill känna att jag lever

Veta att jag räcker till

 

Jag har aldrig glömt vem jag var

Jag har bara låtit det sova

Kanske hade jag inget val

Bara viljan att finnas kvar

 

Jag vill leva lycklig

För att jag är jag

Kunna vara stark och fri

Se hur natten går mot dag

 

Jag är här och mitt liv är bara mitt

Och den himmel jag trodde fanns

Ska jag hitta någonstans

 

Jag vill känna att jag levt mitt liv

"När man betraktar den grova barken, innanför vilken saven ändå stiger varje vår och förmår bladen att slå ut med ny grönska, så är det en tanke som innfinner sig och som i all sin enkelhet är nästan obegriplig: Den har levt hela tiden."

 

"Ställd inför denna tysta storhet, som lever sitt liv i trygga cykler i en oändlighet som sträcker sig både framåt och bakåt, kan man erfara en känsla av ödmjukhet som har en andlig dimension."

 

Ur "Trädets tid" av Christel Kvant

"When something's spoken aloud it can't be taken back

But don't be too proud, too proud to risk that"

När jag tog bussen hem härom dagen läste jag lite förstrött på reklamen för skivor och böcker, fick syn på en Thåström-skiva. "Beväpna dig med vingar" hette den och frasen fastnade i huvudet på mig. Först tänkte jag skriva ihop en dikt med den frasen som utgångsunkt, men jag ändrade mig. Den gör sig bättre för sig själv.

Det står en man på en klippa

Han har fjädrar och örter i handen

Se hur han sträcker sina armar

Upp mot molnen, ut över landen

Han behöver ingen död kyrka

Han behöver inga stickor och plån

Han kan sin sak

Han känner sin styrka

Och han vet var den kommer ifrån

 

Han har kropp, han har själ, han har ande

Och han tar hand om alla tre

Han kan jaga, han kan känna

Han kan gå upp på klippan och be

Han behöver inga katedraler

Han har sitt tempel där han står

Han behöver inga kardinaler

Han behöver bara vinden i sitt hår

 

Vill du se ett underverk

Vill du se ett mirakel i dag

Gå upp på klippan

Gå upp på ett berg

Gå dit upp

Och stanna kvar där ett tag

Du behöver inga processioner

Ingen guldbroderad skrud

Du behöver inga orgeltoner

För att gå upp och möta Gud

 

/Ulf Lundell

Praktisera i Tanzania?

"När jag ser in i dina svarta ögon

'An old Cherokee was teaching his grandson about life. "A fight is going on inside each one of us," he said to the boy. "It is a fight to the death, and it is between two wolves."

 

"One is darkness - he is anger, envy, sorrow, regret, greed, arrogance, self-pity, guilt, resentment, inferiority, lies, false pride, superiority, and ego."

 

"The other is enlighted -- he is joy, peace, love, hope, serenity, humility, kindness, benevolence, empathy, generosity, truth, compassion, and faith."

 

The grandson thought about it for a minute and then asked his grandfather, "Which wolf will win?"

 

The old Cherokee simply replied, "The one you feed." '

"Wanting each other again and again.

Wake up smell the roses

"If you ain't got someone

"Det faller pärlor från himlen

A thousand little wars

I have to choose between

I could spend a lifetime

Earning things that I don't need

But that's like chasing rainbows

And coming home empty

And if you strip me, strip it all away

If you strip me, what would you find?

If you strip me, strip it all away

I'll be alright

/Natasha Bedingfield