Men samtidigt väcker det också längtan att se och uppleva världen. Jag vill till Irland, Australien, Nya Zealand, Borneo, Nordamerika (för att se naturen och kanske träffa traditionellt levande indianer, om det finns fortfarande...), Peru (Machu Picchu och Nazca lines) och till fler länder i Afrika. Det finns säkert ännu fler ställen jag vill åka till, om någon bara nämner det...

Åh, jag vill så mycket! Tänk så lätt det hade varit om man inte hade behövt pengar för att resa. Jag hatar hur dagens samhälle är uppbyggt på pengar. Papperslappar och metallbitar? Vem hittade på att det skulle vara värt något? Och se bara hur viktigt det är för oss, för samhället. Och vissa blir helt knäppa av dessa papperslappar och metallbitar - det är bara siffror som står på de ju! Ändå gör vissa vad som helst för att få tag på pengar, om det innebär att man måste förstöra och förgöra natur och människor - so be it. Men nu kom jag ifrån ämnet.

Det är så lätt att mina drömmar känns hopplöst ogenomförbara; jag vill så mycket, jag vet inte vad jag ska göra med allt det där inom mig som bara längtar bort, bort... Men då tänker jag på ett par peppande citat som jag har samlat på mig:

"Allt är möjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid."

"You can do what's resonable, or you can decide what's possible."