Mitt fönster är en utsiktsplats.

För jag vill ha in solsken, månsken, ljus och mörker. Jag vill se regn, snö och frost, dammkorn i solljus på fönsterrutan.

Jag har till och med slutat dra ner persiennen om nätterna. Någon gång i somras var det jag kom fram till att jag de nätter månen lyser ville släppa in dess lugnande sken. Och det finns inte mycket som är så mysigt att bli väckt av som en värmande, strålande sol.

Jag är inte ute så mycket som jag skulle önska och jag lever ännu inte det liv jag är ämnad för. Därför vill jag inte skärma av mig från Moder Jord bara för att jag råkar vara inomhus eller det råkar vara natt.

Moder Jord finns hela tiden, runt omkring mig och inom mig. Moder Jord är liv och livet tror jag på.