När jag hade slutat på praktiken idag så gick jag in till Mackan och satte mig hos honom i boxen.

Jag var trött så jag blundade, andades och slappnade av. Satt så länge, lyssnade på när Mackan andades. Jag somnade nästan. Efter en lång stund samlade jag ihop ork nog att lyfta på ögonlocken för att kika lite på vad Mackan gjorde. Han stod helt stilla mitt i boxen, halvslutna ögon och alldeles lugn och avslappnad.

Jag blundade igen och återgick till att nästansova. Så fantastiskt fint att han blev så lugn av det. Så skönt att vi bara kan vara tillsammans och andas. Ibland är det bra att gå tillbaka till det allra grundligaste. När vi vaknade till igen så höll Mackan på att tugga och slicka sig om munnen, för att sedan gäspa.

Min underbara, fina, älskade vän.